"Hur har ni trivits?" är den vanligaste frågan som ställs till oss nuförtiden. Jag brukar svara att det är väl få som inte skulle trivas i skärgården på sommaren då dagarna fylls med sol, bad, utflykter och umgänge med vänner. Dessa gångna tre månader kan helt enkelt sammanfattas med tre mycket väl beskrivande ord: lycka, njutning och upplevelse. MEN det är först nu den riktiga utmaningen börjar. Dagarna blir kortare, luften kallare och sommarstugorna som tidigare kryllade av kompisar till barnen står nu tomma. Fiske, skogsutflykter och båtresor räckte gott och väl som aktiviteter för barnen under sommaren men nu behöver de något mer. Vi kommer säkert att fortsätta vistas mycket ute i naturen men utöver det får vi nu rikta blickarna mot fastlandet och se vilka möjligheter de har att erbjuda våra leksugna barn!

"Miten olette viihtyneet?" on nykyään yleisin meille esitettävä kysymys. Yleensä vastaan että harvapa ei viihtyisi saaristossa kesällä kun päivät täyttyvät auringosta, uimisesta, retkistä ja ystävien kanssa seurustelusta. Nämä kuluneet kolme kuukautta voikin tiivistää kolmeksi hyvin kuvaavaksi sanaksi: onni, nautinto ja elämys. MUTTA nyt se todellinen haaste vasta alkaakin. Päivät ovat lyhyempiä, ilma kylmempää ja aiemmin lapsiperheiden asuttamat kesämökit ovat nyt tyhjillään. Kalastus, metsäretket ja venematkat riittivät lapsille hyvin tekemiseksi kesällä mutta nyt he tarvitsevat jotain muutakin. Tulemme varmasti liikkumaan luonnossa paljon myös syksyllä mutta sen lisäksi katseet täytyy nyt suunnata mannermaalle ja toivoa että siellä olisi jotain tarjolla leikki-intoisille lapsillemme!

 
Nu siktar vi på andra höjder!