Solen har glatt oss med sin närvaro flera dagar i rad nu. Vad skulle då passa bättre än att göra en trevlig familjeutflykt? Med barn behöver man inte åka särskilt långt för att det ändå ska kännas som en riktig färd. I går promenerade vi sådeles till en liten ö bara några hundra meter bort och grillade korv där. Barnen hade även med sig pappersflygplan som de skickade i väg från den lilla kullen på ön. Det var faktiskt riktigt trevligt!
I dag lånade vi fyrhjulingen av grannarna och åkte till en större ö några kilometer bort. Där bor en annan barnfamilj som är goda vänner till oss. Skönt att vi återigen kan hälsa på hos varandra efter den långa menförestiden! Färden med fyrhjulingen var också en upplevelse för oss eftersom det var första gången vi åkte dit på det sättet: två framme, tre i släpet och hunden springandes bredvid...

PS. Hur går det att vara hemmamamma med en gipsad arm? Svar: det skulle inte gå utan hjälp, särskilt de dagarna jag annars skulle vara ensam med barnen. Tur att jag har fått mycket hjälp, mest av maken men även av mina föräldrar och våra grannar. Stort tack till er!

Aurinko on ilahduttanut meitä läsnäolollaan jo useana peräkkäisenä päivänä. Mikä siis sopisikaan paremmin sellaisena päivänä kuin mukava koko perheen retki? Lasten kanssa ei tarvitse mennä kauaskaan kun matkassa on jo oikean retken tuntua. Eilen kävelimme parin sadan metrin matkan pienelle saarelle ja paistoimme makkaraa siellä. Lapsilla oli mukana myös paperilennokit, joita he lennättivät pieneltä kukkulalta. Meillä oli huisin hauskaa!
Tänään lainasimme naapureiden mönkijää ja ajoimme sillä parin kilometrin matkan toiselle isommalle saarelle. Siellä asuu toinen lapsiperhe, jotka ovat hyviä ystäviämme. Mukavaa, että voimme taas kyläillä toistemme luona pitkän menföre-kauden jälkeen! Mönkijällä taitettu matka oli sekin elämys, sillä emme olleet aikaisemmin matkustaneet sillä tavalla: kaksi edessä, kolme perävaunussa ja koira juosten vierellä...

PS. Pärjääkö kipsatun käden kanssa kotiäitinä? Vastaus: ei ilman apua, varsinkaan sellaisina päivinä kun minun pitäisi olla yksin lasten kanssa. Onneksi olen saanut paljon apua, enimmäkseen puolisolta, mutta myös vanhemmilta ja naapureilta. Suurkiitos teille!


Hunden riktigt njöt av farten


Flyga flygplan är roligt även på en utflykt!

Tack för alla snälla kommentarer till mitt förra inlägg! Roligt att ni gillar bloggen som den är för då kan jag fortsätta att skriva om skägårdslivet precis som vi upplever det.

I går hände något oväntat här; turen med den stora förbindelsebåten inställdes och isvägen öppnades i stället. Isen är möjligtvis lite osäker för bilar men för fyrhjulingar och snöskotrar går det bra. Dessutom trafikerar svävaren som vanligt. Lite lockande känns det faktiskt att ta sig den sju kilometer långa streckan till fastlandet på egen hand! Man kan ju till exempel gå eller åka skidor...

Kiitos kaikista ystävällisistä kommenteista edelliseen kirjoitukseeni! Mukavaa, että pidätte blogista sellaisena kuin se on, sillä silloin voin jatkaa saaristoelämästä kertomista niin kuin tähänkin asti.

Eilen täällä tapahtui jotain odottamatonta; yhteysaluksen vuoro nimittäin peruttiin ja jäätie avattiin sen sijasta. Jää on vielä hieman epävarmaa autolla ajamiseen, mutta lumikelkoille ja mönkijöille se sopii hyvin. Sen lisäksi ilmatyynyalus kulkee tavalliseen tapaan. Ajatus seitsemän kilometrin pituisen matkan taittamisesta omin avuin mannermaalle tuntuu kyllä houkuttelevalta! Sitähän voisi vaikka kävellä tai hiihtää...

Jag avslutar inlägget med att visa bilder på olika fordon man kan skåda på isen just nu.

Lopuksi kuvia ajoneuvoista, joita voi bongata jäällä juuri nyt.


Svävare (ilmatyynyalus)


Snöskoter med vagn


Fyrhjuling (mönkijä)

Nu när jag har vissa svårigheter att skriva (måste verkligen träna upp min vänster arm) så tänkte jag låta er bloggläsare skriva i stället. Berätta vad ni tycker är bra med den här bloggen och vad som är mindre bra, vad ni läser helst och vad ni inte vill läsa om! Jag läser alla kommentarer för ni kan säkert hjälpa mig att göra bloggen till ännu bättre läsning. Så tveka inte att tycka till!

Nyt kun minulla on hienoisia kirjoitusvaikeuksia (täytyy jatkaa harjoittelua vasemmalla kädellä), niin ajattelin antaa teidän blogin lukijoiden kirjoittaa sijastani. Kertokaa mistä pidätte tässä blogissa ja mistä ette pidä, mistä haluaisitte lukea lisää ja mistä ette halua lukea ollenkaan! Luen kaikki kommentit, sillä teidän avullanne voin varmasti tehdä blogista vielä paremman. Älkää siis epäröikö kertoa mielipidettänne minulle!

Sportlovet har äntligen börjat och det har fört sig mera folk i skärgården. Det syns dock mest bara på färjan. Jag tror faktiskt att skärgården är till och med underskattad som vintersemestermål. Många vill åka norrut till de långa skidbackarna men den som söker sig något annorlunda borde verkligen ta sig hit! För att nämna bara några av möjligheterna koncentrerar jag mig på sådant man kan göra på eller under isen: till exempel promenera, åka skridskor, skidor, spark eller pulka, åka snöskoter, fyrhjuling eller bil samt pimpla, vinterfiska eller vinterbada. Jag har kryss på åtta trots min brutna arm. Hur många kryss skulle du vilja ha?

Hiihtoloma on vihdoin alkanut ja sen mukana saaristoon on tullut lisää väkeä. Se näkyy kuitenkin enimmäkseen vain lautalla. Luulenpa että saaristo on talvilomakohteena jopa aliarvostettu. Moni haluaa pohjoisen lumisille rinteille, mutta jotain muuta kaipaavalle saaristo on erinomainen vaihtoehto! Mainitakseni vain osan mahdollisuuksista luettelen tässä sellaisia, joita voi harrastaa jäällä tai sen alla: esimerkiksi kävely, luistelu, hiihtäminen, potkukelkkailu tai pulkkailu, lumikelkalla, mönkijällä tai autolla ajaminen sekä pilkkiminen, verkkokalastaminen tai avantouinti. Minä ruksasin listasta kahdeksan murtuneesta kädestäni huolimatta. Kuinka monta ruksia sinä haluaisit?


Stadig is med lite snö ovanpå = perfekt!


Även med en arm kan man göra mycket

Jag hade tänkt att skriva om sjukvården för skärgårdsbor lite senare men egentligen passar det bra nu när jag skriver detta med ena armen i gips...
I det stora hela har jag bara gott att säga om systemet. Visst är avstånden långa men vårdpersonalen är också extra hjälpsamma när man förklarar att man bor i skärgården. Vi har vid flera tillfällen fått sakkunnig läkarkonsultation över telefonen och när vi har behövt att åka till vårdcentralen på fastlandet, har det alltid ordnat sig väl. Dessutom är skärgårdsborna duktiga att ta vara på kunskapen som finns bland grannarna. En äkta skärgårdsdoktor finns också här i närheten men de gör utryckningar med sin båt mest sommartid (nu är det ändå inga båtar som tar sig fram). 
Men, hur kommer det då sig att jag sitter här med en gipsad arm nu? Man kan väl säga att kombinationen regn, kyla och pudersnö kan vara riktigt lurig. Jag gick ut med sparken för att vara extra försiktig, men halkade ändå och bröt armen. Hade det gått riktigt illa hade jag kunnat ringa sjöbevakningen (de har även sjuktransport) men nu bedömde jag att jag kunde vänta till nästa dag. Så i går tillbringade jag halva dagen på olika vårdcentraler och slutligen ett sjukhus. Personalen mötte mig bra på varje ställe och det är faktiskt inte deras fel att resurserna är knappa och avstånden långa. Egentligen borde de bara få beröm för sitt arbete. Dagens ros vill jag dessutom dela ut till den snälla taxichauffören som skjutsade mig mellan de olika vårdanrättningarna hela förmiddagen!
Nu blir det varken bastu eller isbad för min del i flera veckor och till och med bloggandet kan påverkas. Det går nämligen riktigt långsamt att skriva med vänsterarm...

Olin ajatellut kirjoittaa sairaanhoidosta saaristossa vähän myöhemmin, mutta oikeastaan se sopii hyvin nyt, kun kirjoitan tätä toinen käsi kipsissä...
Kaiken kaikkiaan minulla on vain myönteistä sanottavaa järjestelmästä. Välimatkat ovat tietysti pitkiä, mutta toisaalta hoitohenkilökuntakin on erityisen avuliaista, kun kertoo asuvansa saaristossa hankalien yhteyksien takana. Olemme useamman kerran saaneet asiantuntevaa neuvontaa puhelimessa, ja silloin kun on pitänyt lähteä mantereelle itse, on sekin aina järjestynyt hyvin. Saaristolaiset osaavat sitä paitsi hyödyntää toistensa osaamista ja kokemusta eri tilanteissa. Lisäksi täällä lähistöllä on aito saaristolääkärikin, mutta hän on liikkeellä veneellään enimmäkseen kesäaikaan (nyt ei veneellä pääse täällä liikkumaankaan).
Mutta, mistä sitten johtuu, että käteni on nyt kipsissä? Sanotaanko että sade, pakkanen ja puuterilumi voivat olla petollinen yhdistelmä. Lähdin ulos potkukelkan kanssa, ollakseni erityisen varovainen, mutta liukastuin siitä huolimatta ja sain murtuman käsivarteeseeni. Jos olisi käynyt pahemmin olisin varmasti kutsunut merivartioston (he hoitavat myös sairaankuljetuksia), mutta nyt päätin odottaa seuraavaan päivään. Eilisen päivän vietinkin sitten eri terveyskeskuksissa ja lopulta aluesairaalassa. Sain hyvän vastaanoton jokaisessa paikassa ja eihän se todella ole henkilökunnan vika, että resurssit ovat vähäisiä ja välimatkat pitkiä. Oikeastaan heidän pitäisi saada vain kiitosta työstään. Kiitoksen tahdon lähettää myös sille ystävälliselle taksinkuljettajalle, joka kyyditti minut paikasta toiseen koko aamupäivän ajan!
Nyt en pääse saunaan enkä avantoon moneen viikkoon, ja bloggaaminenkin saattaa kärsiä. Vasemmalla kädellä kirjoittaminen on nimittäin todella hidasta...


Vackert, men ack så farligt...

"Vad ska man då livnära sig på om man vill bo i skärgården?", är en fråga som många ställer till oss. Jag kan inte svara av egen erfarenhet direkt eftersom vår familj är här på en "time-out" för att få mer tid med barnen medan de är små. Men om jag ser på de bofasta skärgårdsbor är det förstås några kategorier som kommer fram tydligare än andra. De allra flesta är faktiskt mångsysslare, det gäller att vara både kreativ och påhittig eftersom sådana välbetalda heltidsarbeten som finns i städerna finns knappast här. De två största yrkeskategorierna bland skärgårdsbor är (enligt min något subjektiva bedömning) egenföretagare och turistföretagare. Sedan finns det konstnärer och pensionärer. Två tidigare stora områden, fiske och sjöfart, sysselsätter inte särskilt många längre. Slutligen finns också de som pendlar varje dag till fastlandet och det är faktiskt ett helt godtagbart alternativ eftersom sjöresan tar högst en halvtimme. Samma tid eller till och med kortare än stadsbor tillbringar i buss, tåg eller egen bil. Så visst kan skärgården vara ett alternativ!

"Millä sitä sitten voi elättää itsensä, jos haluaa asua saaristossa?", kysytään meiltä usein. En voi vastata täysin omasta kokemuksesta, sillä meidän perheemme viettää täällä vain sapattivuotta lasten ollessa vielä pieniä. Jos kuitenkin katson muita saaristossa vakituisesti asuvia, nousee muutama ryhmä esille yli muiden. Suurin osa toimii ensinnäkin monella alalla, täällä pitää olla sekä luova että kekseliäs, sillä sellaisia hyvinpalkattuja kokopäiväisiä työpaikkoja kuin kaupungissa on, ei täältä juuri löydy. Kaksi suurinta ryhmää saaristossa (minun subjektiivisen arvioni mukaan) ovat kuitenkin yksityisyrittäjät ja matkailuyrittäjät. Sitten on taiteilijoita ja eläkeläisiä. Kaksi aiemmin suurta aluetta, kalastus ja merenkulku, eivät enää työllistä kovin monia. Sitten ovat tietysti mantereella työssäkäyvät ja se vaihtoehto onkin täysin mahdollinen, sillä merimatka kestää korkeintaan puoli tuntia. Sama aika, tai jopa lyhyempikin, jonka kaupunkilaiset viettävät bussissa, junassa tai omassa autossa. Saaristo voi siis olla ihan hyvä vaihtoehto!

Vem hade kunnat tro att det även på vinter finns ett hav av aktiviteter i skärgården? Pulka, skridskor, skidor och spark har använts sedan den första snön kom och nu har den senaste tidens kyla medfört att även skotrar och fyrhjulingar har vågat sig på isen. Barnens absoluta favorit är att sitta i pulkan och åka efter fyrhjulingen på isen! För oss vuxna har dock det mest minnesvärda varit isbad: -10 grader ute, skinande sol, göra vak på isen och sedan snabbt doppa sig efter en het bastu. Aldrig förr har jag stått ute i kylan klädd enbart i bikinis och tänkt att det är faktiskt helt gudomligt skönt! Det finns säkert flera vinteraktiviteter jag inte har nämnt här och det kan hända att vi hinner bekanta oss med ytterligare nya grenar under vinterns gång. Isen är i alla fall rätt stabil nu och jag hade förresten fel om att svävaren inte skulle komma tillbaka på grund av bristen av is: från och med måndag sköts trafiken nämligen återigen av denna flytande fordon.

Kukapa olisi arvannut, että saaristossa on talvellakin aivan valtavasti harrastusmahdollisuuksia? Pulkka, luistimet, sukset ja potkukelkka ovat olleet esillä ensilumen saapumisesta asti ja nyt viime aikojen pakkaset ovat vahvistaneet jäätä siinä määrin, että jopa lumikelkat ja mönkijät ovat uskaltautuneet jäälle. Lasten ehdoton suosikki on istua pulkassa mönkijän perässä jäällä! Meille aikuisille unohtumattomin kokemus on sen sijaan ollut avantouinti: 10 astetta pakkasta, auringonpaiste, avannon hakkaaminen jäähän ja sitten nopea pulahdus kuuman saunan jälkeen. En ole koskaan aikaisemmin seisonut ulkona pakkasessa pelkät bikinit päällä ja silti ajatellut, että se tuntuu aivan taivaallisen ihanalta! Useita harrastusmahdollisuuksia jäi varmasti mainitsematta ja mekin saatamme vielä tutustua uusiin lajeihin tämän talven aikana. Jää on joka tapauksessa melko kestävää nyt, ja olin muuten väärässä siinä, ettei ilmatyynyalus enää tulisi takaisin jäiden puutteesta johtuen: maanantaista lähtien tämä mystinen kelluva alus nimittäin liikennöi jälleen reittiämme.


Promenad på isen


Att bygga en snögrotta är också roligt