Vårsysslor



Jag har börjat med en ny morgonrutin: så fort jag vaknar går jag ut och betraktar fåglarna i viken utanför vårt hus en stund. De flesta är ejdrar och knipor men ibland får man syn på några mer ovanliga arter. Här om dagen flög två alfåglar förbi och sedan lördag har ett par svarthakedoppingar simmat i viken.
Vi har även börjat fiska igen efter islossningen. Första fångsten blev rekorderlig med ett 20-tal fina matfiskar som sikar, gösar och abborrar. Andra gången blev det mest simpor och faktiskt en för oss helt ny bekantskap, storströmmingen. Det vi inte får med nät försöker barnen fånga med hov från bryggan. Matfiskar blir det sällan men däremot gott om småfiskar, musslor eller havsräkor.


Olen äskettäin omaksunut uuden aamurutiinin: heti herättyäni menen hetkeksi ulos katselemaan lintuja talomme edustalla olevalla lahdella. Suurin osa linnuista on haahkoja ja telkkiä, mutta joskus näkee harvinaisempiakin lajeja. Yhtenä päivänä lensi allipari lahden yli ja lauantaista lähtien lahdessa on uinut uikkupari (svarthakedopping).

Olemme myös aloittaneet kalastamisen uudelleen jäiden lähdön jälkeen. Ensimmäinen saalis oli ennätysmäinen: parikymmentä hienoa ruokakalaa, kuten siikoja, kuhia ja ahvenia. Toisella kerralla saimme enimmäkseen simppuja, mutta myös yhden ihan uuden kalan, isosilakan. Mitä verkoilla ei saa, yrittävät lapset pyydystää haaveilla laiturilta. Ruokakaloja sillä tavalla saa harvoin, mutta sitäkin enemmän pikkukaloja, simpukoita tai merirapuja.


Små och stora fiskare i arbete


Hur har ni klarat vintern?

Flyttfåglarna är ett säkert vårtecken men ett lika tydligt tecken är stugfolket som återvänder till skärgården. På helgerna är det mycket mera liv och rörelse när fritidshusen tas i bruk efter den långa vintervilan. Det är flera vi inte har träffat på nästan ett halvt år så det blir många kära återseenden. Vissa kanske har tvivlat på att vi skulle vara kvar efter vintern, andra har nog räknat med det men är ändå intresserade av att höra hur allting har gått.  "Hur har ni klarat vintern?", är således den fråga vi först får när vi stöter ihop med stugfolket.
Visst är vinterhalvåret mörkade och tystare än sommarhalvåret men svårt har det inte varit. Tvärtom, vi upplevde faktiskt vintern som full av överraskningar och mycket nya möjligheter, inte minst när isen blev farbar. Det jag har skrivit tidigare stämmer fortfarande väl: varje årstid här har sin alldeles speciella charm.

Muuttolinnut ovat varma kevään merkki, mutta yhtä selkeä merkki on mökkiläisten palaaminen saaristoon. Viikonloppuisin on nyt paljon vilkkaampaa, kun vapaa-ajankodit otetaan käyttöön pitkän talvilevon jälkeen. Emme ole tavanneet monia naapureitamme lähes puoleen vuoteen, joten jälleennäkemiset ovat lämpimiä. Osa on ehkä epäillyt että emme olisi täällä enää talven jälkeen, kun taas osa on laskenut sen varaan, mutta haluaa silti kuulla miten meillä on mennyt. "Miten olette selvinneet talvesta?", onkin siis mökkiläisten ensimmäinen kysymys kun jälleen tapaamme.
Talvikausi on tietenkin pimeämpi ja hiljaisempi kuin kesäkausi, mutta ei talvesta ole vaikeaa selvitä. Päinvastoin, meidän mielestämme talvi oli täynnä yllätyksiä ja uusia mahdollisuuksia, erityisesti kun jäät kestivät liikkumisen. Olen kirjoittanut tämän ennenkin, mutta se ei kulu toistamalla: jokaisessa vuodenajassa täällä on oma viehätyksensä.


Rikt fågelliv


Ejdrar. Bild Jorma Tenovuo, Bengtskär Picture Gallery V

Flyttfåglarna har återvänt till skärgården, vissa för en stunds vila innan resan fortsätter, andra för att häcka här under våren och sommaren. Vi glädjs åt att fåglarna är tillbaka och att så många trivs just i viken utanför oss. Här om kvällen satt tio fåglar på ett litet grund utanför vårt hus och de representerade fem olika arter: ejder, knipa, gräsand, storskrake och strandskata. Fåglarnas frierispel är fascinerande att beakta och det pågår faktiskt fortfarande även om de flesta redan har bildat par. Man kan dock se att då och då försöker någon oinbjuden friare splittra den rådande parupdelningen, vilket också lyckas i enstaka fall. Det är härligt att följa fåglarna men allra bästa är nog att höra dem sjunga: lockande, flerstämmigt och framför allt vårigt.

Muuttolinnut ovat palanneet saaristoon, osa levähtääkseen hetken ennen matkan jatkamista, osa pesiäkseen täällä keväällä ja kesällä. Meistä on huisin hienoa, että linnut ovat tulleet takaisin ja että niin monet niistä viihtyvät juuri meidän lahdessamme. Yhtenä iltana pienellä karikolla talomme edustalla istui kymmenen lintua samanaikaisesti ja ne edustivat viittä eri lajia: haahka, telkkä, sinisorsa, isokoskelo ja meriharakka. Lintujen kosiomenot ovat upeaa katsottavaa ja ne ovat vieläkin käynnissä vaikka suurin osa pareista onkin jo muodostunut. Aina välillä joku kutsumaton kosija yrittää erottaa parit ja saattaa siinä jopa onnistuakin. Lintuja on mukavaa seurata ja aivan erityisen hienoa on kuulla niiden laulavan: kutsuvasti, moniäänisesti ja varsinkin keväisesti.

Sjösättning



Oj, vilken härlig känsla det är att sjösätta båten och ta vårens första åktur till havet! Nu är det öppet hav så gott som överallt, bara lite snö och is kvar vid strandkanterna på skuggsidan. Trots det fina vädret är det fortfarande mycket få båtar som rör sig ute vid havet utanför helgerna. Så fort det blir fredag blir det liv och rörelse igen när stugägarna kommer ut till stugorna till helgen. Särskilt barnen längtar efter sina kompisar men vi vuxna tycker ju också att det blir roligt med lite flera människor runt omkring oss. 
Öppet hav är lika med mer rörlighet igen men faktiskt också att vi har en väldigt nyfiken 1-åring att hålla borta från vattnet...

Voi, mikä upea tunne on laskea vene vesille ja tehdä kevään ensimmäinen venmatka merelle! Meri on avoin lähes kaikkialla, vain varjopuolen rantavesissä on vielä vähän lunta ja jäätä jäljellä. Hienosta säästä huolimatta merellä on vielä melko vähän veneitä viikonlopun ulkopuolella. Perjantaina liikenne sen sijaan vilkastuu kun mökkiläiset saapuvat viikonlopun viettoon mökeilleen. Lapset ovatkin jo ikävöineet ystäviään ja meistä aikuisistakin on tietysti mukavaa kun ympärillä on taas enemmän ihmisiä.
Avoin meri tarkoittaa vapaampaa liikkuvuutta mutta myös sitä, että meillä on täysi työ huolehtia ettei utelias 1-vuotiaamme päätä tutkia merta liian läheltä...

 
Hela familjen var med när båten provkördes      En till vinglig filur att vakta över


Bara lite snö kvar vid strandkanten

Islossning

Äntligen har isarna gått upp! Vi tyckte mycket om isperioden men nu känns det bra att ha öppet hav igen. Förbindelsebåten har återigen börjat trafikera och svävaren lämnar snart plats för den ordinarie båten. Båtägarna har fullt upp med de sista förberedelserna inför sjösättningen. Vi väntar ivrigt på att få vår båt till sjön för att kunna göra trevliga turer till andra närliggande öar. Hoppas bara att vi fortfarande kommer ihåg hur man läser sjökort och kör båt!

Jäät ovat vihdoin lähteneet! Me pidimme kovasti talvesta ja jäästä, mutta nyt on mukavaa kun meri on taas avoin. Yhteysalus on aloittanut liikennöinnin ja ilmatyynyalus jättää pian paikan veneelle, joka hoitaa koulu- ja työmatkaliikenteen jäiden lähdettyä. Veneilijöillä on kiire saada viimeiset korjaukset valmiiksi ennen veneiden vesillelaskua. Mekin odotamme jo kärsimättöminä veneen mereen saamista ja sitä myötä mukavia veneretkiä läheisille saarille. Toivottavasti muistamme vielä miten merikarttaa luetaan ja miten venettä ohjataan!

Ett år har gått

              * Glad påsk * Hyvää pääsiäistä *



Det var en gråmulen påskdag förra året då vi kom till Biskopsö första gången. Stora isflak flöt i det mörka havet och marken täcktes av ett tunt snötäcke. Skärgården visade inte sin allra vackraste sidan just den dagen men vi föll ändå ögonblickligen för den magnifika naturen.
Det gångna året har varit en fantastisk upplevelse och vi hade gått miste om mycket om vi inte hade kommit till skärgården. Tur att vi vågade!

Tulimme Biskopsöhön ensimmäistä kertaa sumuisen harmaana pääsiäispäivänä viime vuonna. Suuret jäälautat kelluivat tummassa meressä ja maa oli ohuen lumikerroksen peitossa. Saaristo ei näyttänyt parhainta puoltaan juuri sinä päivänä mutta ihastuimme silti täysin upeaan luontoon.
Kulunut vuosi on ollut ainutlaatuinen kokemus ja olisimme jääneet paljosta paitsi jos emme olisi tulleet saaristoon. Onneksi uskalsimme!

Vår och viltobservationer

Våren är härlig tid! Vi är på släktbesök i Sverige och här är det full vår: blåsippor och tussilagon tittar fram, lövkrattning och gräsuppeldning har påbörjats och cyklar har tagits fram för årets första tur ute. I går satt vi ute i solen efter ett krattningspass och åt isglass på trappan medan barnen lekte med cyklarna på tomten. Det kändes riktigt vårigt!
Hemma i skärgården smälter isarna rekordsnabbt i takt med att våren framskrider. Jag har förresten glömt att berätta om de något ovanliga viltobservationer som gjordes där förra veckan när isarna fortfarande var farbara. Först spårades ett lodjur på en ö i närheten av oss och bara några dagar efter det såg två personer en varg! Eftersom vargen upptäcktes dagen före 1 april var det först många som inte trodde på berättaren utan var säkra på att han hade tagit fel på aprildagen. När han sedan kunde styrka observationen med bilder på färska spår var det ingen som tvekade längre. Vargarna rör sig långa streckor så här års så nu har den säkert hunnit lång borta redan.
Andra djur vi har börjat längta efter nu är faktiskt flyttfåglarna. Det sägs att deras vårkonsert är en av de mest efterlängtade händelser i skärgården!

Kevät on ihanaa aikaa! Me olemme sukuloimassa Ruotsissa ja täällä on täysi kevät: sinivuokot ja leskenlehdet puskevat esiin, haravointi ja heinikkojen siistiminen on aloitettu ja pyörät on otettu esiin kevään ensimmäistä koeajoa varten. Eilen istuimme ulkona auringossa haravointiurakan jälkeen ja söimme jäätelöä portailla samalla kun lapset leikkivät pyörillä pihassa. Se oli todella keväistä!
Kotona saaristossa jäät sulavat ennätysmäistä vauhtia samaa tahtia kuin kevät etenee. Olen muuten unohtanut kertoa viime viikon villieläinhavainnoista, jotka tehtiin siellä kun jäät vielä olivat kulkukelpoisia. Ensin havaittiin ilves eräällä saarella meidän lähellämme ja pari päivää sen jälkeen kaksi henkilöä näki ilmielävän suden! Koska susihavainto tehtiin aprillipäivän aattona uskoivat monet ensin että havaitsijat olivat erehtyneet aprillipäivästä. Kun he sitten vahvistivat kertomansa jäljista otetuilla valokuvilla ei kukaan enää epäillyt heitä. Sudet liikkuvat pitkiä matkoja tähän aikaan vuodesta, joten nyt kyseinen yksilö on jo varmasti kaukana.

Eläimista puheen ollen odotamme jo kovasti muuttolintujen saapumista. Kerrotaan, että niiden kevätkonsertit saaristossa ovat yksi vuoden odotetuimmista tapahtumista!

Lika men ändå olika



Vi hade ett jättetrevligt besök hos Tiina på Åland! De bor verkligen på en vacker plats som trots många likheter skiljer sig en hel del från vår ö i Åbolands skärgård.
Lappo och Biskopsö är till ytan ungefär jämnstora och naturen är likartad men det är faktiskt inte så mycket mer de har gemensamt. På Biskopsö finns de 12 fast bosatta utspridda på olika delar av ön och husen ligger mot havet medan på Lappo bor de 55 invånare i samma by och husen vetter mot bycentrum. Det var länge sedan det fanns affär och skola på Biskopsö men lappoborna har båda i byn även om de är väldigt små. Förbindelserna till Lappo är goda, man kan ta sig norrut mot fasta Finland eller söderut mot fasta Åland flera gånger om dagen. Till Biskopsö finns förbindelse en till två gånger om dagen förutom på lördag då ingen färja trafikerar. På Lappo klarar man sig utmärkt utan egen båt men på Biskopsö skulle det vara betydligt svårare.
Ålands skärgård är unik på många sätt och inte minst för att det har så skyddat läge. Den ligger långt ifrån alla storstäderna. Biskopsö har trots allt ganska nära till fastlandet och de flesta biskopsöborna vistas på fastlandssidan om inte dagligen så åtminstone någon gång i veckan. 
Varje ö i Åbolands och Ålands skärgård har sina unika förutsättningar men en sak har de alla gemensamt - livet flyter på på havets villkor!

Meillä oli oikein onnistunut vierailu Tiinan perheen luona Ahvenanmaalla! He asuvat todella kauniissa paikassa, joka monista yhtäläisyyksistä huolimatta eroaa monessa suhteessa meidän saarestamme Turun saaristossa.
Lappo ja Biskopsö ovat pinta-alaltaan suunnilleen saman kokoisia ja luonto on samankaltainen, mutta juuri muuta yhteistä niillä ei ole. Biskopsön 12 vakinaista asukasta asuvat eri puolilla saarta hyvin lähellä merta kun taas Lappon 55 asukasta asuvat samassa kylässä keskellä saarta. Siitä on kauan, kun Biskopsössä oli oma koulu ja kauppa, mutta lappolaisia palvelevat vielä molemmat, vaikkakin pienimuotoisesti. Liikenneyhteydet Lappoon ovat hyvät, sieltä pääsee pohjoiseen Suomen mantereelle tai etelään Ahvenanmaan mantereelle useita kertoja päivässä. Biskopsöhön yhteys on kerran tai kaksi päivittäin paitsi lauantaisin, jolloin lautat eivät kulje laisinkaan. Lappossa pärjää mainiosti ilman omaa venettä, mutta Biskopsössä se on huomattavasti vaikeampaa.
Ahvenanmaan saaristo on ainutlaatuinen monella tapaa, aivan erityisesti suojaisan sijaintinsa ansiosta. Se on kaukana kaikista suurkaupungeista. Biskopsöstä on oikeastaan melko lyhyt matka mantereelle ja useimmat biskopsöläiset käyvät mantereella joko päivittäin tai ainakin jonkun kerran viikossa.
Jokaisella saarella Turun ja Ahvenanmaan saaristossa on tietysti omat erityiset edellytyksensä, mutta yksi on kaikille yhteistä - elämää eletään meren ehdoilla!

RSS 2.0