Det finns hundratals små öar i vår hemskärgård. Vi har varit flitiga med att besöka både stora och små sådana och såväl nära som längre borta. Barnen tycker dock att det roligaste är att komma till de små öarna. De är oftast bara några hundratusen kvatratmeter stora men det finns alltid mycket att upptäcka ändå. I barnamunn får öarna också sina alldeles egna namn: Finö är till exempel en ovanligt vacker ö med både klippor och träd, Barnö är en så liten ö att det är nästan bara barn som får plats på den och Bajsö däremot är en ö där en skarvkoloni har häckat och lämnat en hel del spår efter sig.

För ett par veckor sedan pratade jag med en granne om en av dessa små öar. Hennes familj brukade också besöka den och de hade förstås ett helt eget namn på den. Ja, hur säger man nu, ett kärt barn har många namn...

Meidän koti-saaristossamme on satoja pieniä saaria. Me olemme vierailleet ahkerasti sekä pienillä että vähän suuremmilla saarilla sekä lähellä että kaukana. Lasten mielestä on kuitenkin hauskinta päästä niille kaikkein pienimmille saarille. Ne ovat usein vain parisataatuhatta neliömetriä pinta-alaltaan, mutta niissä on silti paljon tutkittavaa. Lasten suussa saaret saavat myös omat nimet: Finö (Hienosaari) on esimerkiksi erityisen kaunis saari, jossa on sekä kallioita että puita, Barnö (Lastensaari) on niin pieni, että vain lapset mahtuvat sinne kunnolla ja Bajsö (Kakkasaari) puolestaan on saari, jossa haahkakolonia on pesinyt ja jättänyt sinne jälkensä.

Pari viikkoa sitten juttelin erään naapurin kanssa yhdestä näistä saarista. Hänen perheensä kävi usein eräällä saarella ja heillä on tietysti ihan oma nimi sille. Niinpä niin, eikös sitä sanotakin että rakkaalla lapsella on monta nimeä...


En liten sjöman på upptäcksfärden