Nu är hösten nära. Regn och storm har besökt oss, vattentemperaturen har stigit (du skulle ju vänta, Jaakko) och björken utanför vårt fönster börjar få gula löv. Kvällarna och nätterna har blivit kalla och på morgonen vill man sätta på sig varma strumpor för att det känns så kyligt. Till och med barnen har utökat sin grundklädsel från baddräkter till långa byxor och tröjor.

Värmen kan ju fortfarande komma tillbaka - det är trots allt bara början av augusti. Fast för oss gör det ingenting om hösten nu är här för gott. Visst saknar man sommaren en smula men hösten har sina sidor också. Färgspraket i naturen, den friska höstluften och inte minst lugnet och vardagen som infinner sig efter den hektiska sommaren. Välkommen höst!

Syksy on jo lähellä. Sateet ja myrksy ovat vierailleet täällä, vesilämpötila on laskenut (sinunhan piti odottaa vielä, Jaakko) ja ikkunamme ulkopuolella oleva koivu on alkanut kellastua. Illat ja yöt ovat kylmenneet ja aamulla tekee mieli laittaa lämpimät sukat jalkaan kun muuten on niin viileää. Lapsetkin ovat vaihtaneet perusvaatetuksensa uimapukineista pitkiin housuihin ja pitkähihaisiin paitoihin.

Voihan lämpimät ilmat vielä tulla takaisinkin - nythän on vasta elokuun alku. Meitä ei kuitenkaan haittaisi, vaikka syksy tulisikin nyt jäädäkseen. Tietysti kaipaamme kesää pikkuisen, mutta syksyssäkin on puolensa. Luonnon väriloisto, raikas syksyilma ja varsinkin arki ja lepo, jotka vihdoin saapuvat kiireisen kesän jälkeen. Tervetuloa syksy!